Våra projekt

Paradigmskiftet

Projektet Paradigmskiftet är det övergripande samlingsbegreppet för all Cfs’ verksamhet. Allt vårt tänkande och allt vårt arbete har som förutsättning att vi står mitt uppe i ett paradigmskifte.

Vår utgångspunkt är att perioden 1990 – 2020 är en oerhört omvälvande period med snabba djupgående förändringar. Nya livsförutsättningar bryter in oväntat och ändrar förutsättningarna för tänkande och värderingar på i stort sett på alla livets områden. Ekonomiskt, kunskapsmässigt, tekniskt, i fråga om elektronik, kommunikationer, livsstil osv har de tekniska fram-stegen snabbt skapat nya förutsättningar för livet i vardagen, påverkat vår livsstil och vår syn på de stora livsfrågorna. En ny epok i människans historia har inletts med digitaliseringen.

Berlinmurens fall 1990 inleder denna nya tid. Krig fördes inte längre med militära medel. Ekonomin blev ett viktigt medel i kampen mellan de politiska systemen och spelar allt större roll som visar sig i ekonomibilagor i pressen m m. Minusräntan är ett fenomen vi tidigare inte trodde existerade. På det politiska planet har den allmänna värnplikten upphört och globaliseringen har tvingat fram nya relationer mellan kyrkan och staten inte bara i Sverige.

Den politiska situationen har ändrats genom högerextremismens styrketillväxt, i Sverige synligast manifesterad i SD:s utveckling till det tredje största partiet i svensk politik men också i framväxten av välorganiserade små våldsbenägna grupperingar, flyktingströmmarna från Orienten har blivit till en folkvandring av apokalyptiska dimensioner. Politisk och religiös extremism utmanar freden. Militärt är vi med invasionen av Krim och östra Ukraina och en nygammal ryskmilitär aggression i Östersjöområdet tillbaka i att leva med ett politiskt hot från Ryssland. Den politiska terrorn har slagit oförklarligt och skoningslöst, bl a i USA och Paris samt IS vandalisering av kulturarvet i Syrien och Irak som exempel. Medicinskt har en ökad resistens mot antibiotika och nya myggburna infektionssjukdomar ändrat livsförutsättningarna och förändrat våra sinnen. Bokstavssjukdomar har ökat dramatiskt sedan 1990.


Det finns en religiös dimenson i de flesta av människans livsfrågor. Paradigmskiftet visar sig i en tros- och värderingsförskjutning i den religiösa livstolkningen. Enligt Cfs’ enkätundersökningar. trodde 2001 82 % av de unga på ett liv efter döden medan motsvarande siffra var 50 % bland dem 65 +. Djur ansågs av ungefär hälften av respondenterna ha samma värde som människor (40 %). 51 % av alla 25 – 40 – åringar kunde tänka sig att återinföra dödsstraffet.

En majoritet av respondenterna delar inte kyrkans traditionella syn på frälsningen. Den traditionella kyrkliga synen innebär att människan friköps från sin syndaskuld i en himmelsk rättegång, där Kristus med sitt liv i en s k forensisk rättegång betalar vår syndaskuld, eftersom vi är så syndiga att vi inte kan sona oss själva.

Denna syn präglar syndabekännelser, trosbekännelser och psalmer så till den grad att många tror att detta är den enda rätta kristendomstolkningen. Den gav till resultat en dyster människosyn med skuldtyngda människor darrande av fruktan för den stränge Gudens straff och en religion med fruktan och inte frigörelse till glädje som bärande element.

De människor som idag skyr ordet Gud förbinder Gud med fruktan och straff. De utgör nästan hälften av de aktivt troende men de deltar nästan aldrig i kyrkans gudstjänstliv. Man söker sig till musik- och bönegudstjänster utan en formell agenda. Konceptet synd-nåd-försoning i himlen-frälsning känns främmande. I folket i Sverige finns alltså en stark ström av andlighet som inte sätter avtryck i gudstjänststatistiken.

Debatten om reinkarnationen efter julen 2015 i Svenska kyrkan har visat på en längtan hos många efter ett paradigmskifte till ett liv med Gud i glädje och tro.

Öppenheten växer idag för att frälsning är en subjektiv upplevelse och liktydig med ett inre lugn och harmoni (80 %). Naturen är den stora helgedomen. Harmoni får man huvudsakligen genom musik (88 %), familjen (32 %), promenader (29 %), naturen (28 %), vännerna (28 %) och att gå i kyrkan (26 %).

På den judiska, kristna och muslimska statsreligionens tid togs religionen i statens tjänst och politiserades. Religionerna blev en statsfunktion. Rätt lära blev därför med början i Konstantin den stores romarrike ett politiskt sammanhållande statsintresse. Omsorgen om rätt lära betonades på det andligas bekostnad av staten.

I globalismens kölvatten har i de flesta stater begreppet nationalreligion nu blivit övergivet. Statslivet baseras på en mångkulturell och mångreligiös samhällskultur. En konsekvens av detta är att religionernas ursprungliga roll av att vara manifestationer av den andliga världen åter lyfts fram.

Kyrkan utmanas att tona ner sin politiska statskyrkoroll och att utveckla sina andliga resurser mer än tidigare. Förväntningarna på att kyrkan betonar sin andliga uppgift är otåligare hos folket än hos de ansvariga i kyrkan, där man fortfarande gärna lyfter fram den politiska uppgiften. För de andligt och religiöst intresserade aktualiseras behovet av att föra en dialog mellan religionerna om deras tolkning av den andliga verkligheten.

Vi vill…

      • initiera ett fördjupat studium om paradigmskiftet och dess konsekvenser på li-vets alla områden, men i första hand för             tro och värderingar

      • i vår samtidsanalys samtala om Gud och den andliga dimensionen i ett övergri-pande kulturellt, politiskt och socialt                 perspektiv

      • organisera ett forskningsprojekt om lustens och glädjens Gudsgemenskap i stäl-let för fruktans och skrämselns                         Gudsrelation

      • kartlägga skillnaden mellan folkets tro och kyrkoläran och ställa frågan om var gränsen går för att folkets tro kan                   rymmas inom kyrkolivet.

      • Positivt bejaka det ökande vetandet inom olika discipliner, t ex astronomi, medi-cin och psykologi


Exempel på arbetsuppgifter.
Undersökningar som bestyrker ett paradigmskifte på livets olika områden
Förverkliga Cfs’ gamla intention att ta tempen på livsåskådningen
Dokumentera två religioner inom kyrkan: rädslans religion och kärlekens religion.
Trons drivkraft – fruktan för straff eller längtan efter lust?
Frälsning – himmelsk rättegång eller själslig harmoni?
Evangelisation eller respektfullt samtal?