Våra projekt

Paradigmskiftet

Projektbeskrivning: Framtidens värdegrund och andlighet 2019

Tidens förändringar sker snabbare och går djupare än någonsin förr i människans historia. De ändrar förutsättningarna för hela samhällslivet. Osäkerheten om framtiden skapar stress hos många, inte minst ungdomarna, och påverkar människors emotionella och psykiska hälsa.

Under tio år från 2002 gjorde Centrum för Samtidsanalys sex enkätundersökningar genom Demoskop och United Minds om värderingar och andlighet i folket i Sverige. Genom undersökningen 2002 konstaterade vi att 28 % trodde på ett liv efter döden och att därutöver 37 % höll det för möjligt, att ca 15 % procent trodde på en reinkarnation och 34 % höll det för möjligt. I senare undersökningar fann vi att folket i Sverige trots alla livsproblem ansåg sig lyckliga, att 25 procent ville fortsätta arbeta upp till 80 års ålder, att den stora skuldkänslan är tidsnöden samt att skamkänslor till stor del handlar om hur hemmet eller man själv ser ut.

Naturen är mångas helgedom. Bland grundläggande värden kom ett meningsfullt liv högst, vilket bekräftas i en annan studie, genomförd av strategiföretaget Quattroporte, som också fann att ungefär 60 procent ansåg att ett meningsfullt liv kommer bli viktigare i framtiden samt att en stor mängd människor ansåg att det finns viktiga inslag i livet som inte går att väga eller mäta.

Det talas bland dem som försöker se en djupare mening i skeendet att vi nu är på väg i en helt ny tidsålder. Att vi går från en period av imperiebyggande, våld och makt till en tidsålder där mjuka värden får en större betydelse, som omsorg, kärlek och hänsynstagande samt öppenhet för andliga värden och förmåga att leva genom sinnena. Tro oh vetande förväntas vara samverkande resurser i sökandet efter en existentiell helhetssyn och inte som nu vara alternativ som lever i skilda världar och utesluter varandra.

Har dagens accelererande digitalisering, kvantmekanikens epokgörande landvinningar och den första månpromenaden påverkat värderingarna och livssynen hos människorna i vår tid? Skapar artificiell intelligens, oron för klimatets utveckling och globalisering och politisk polarisering värderingskonflikter och en personlig och politisk oro? Vi ställer oss frågan om vilka inre resurser människor kallar fram i en sådan situation. Vilka existentiella utmaningar ställs morgondagens människor inför? Kommer vi se mer av andligt sökande? Vilka själsliga behov behöver mötas och hur, av vem?

Syftet med den här studien är alltså att försöka fånga upp det existentiella och andliga läget i Sverige kopplat till de stora samhällsförändringar som sker, i hopp om att resultaten får inspirera till konkreta åtgärder i fråga om social innovation samt utveckling av tjänster och processer. Vi vill alltså genomföra en framtidsstudie som ger underlag för en adekvat samhällsutveckling.

Projektet Paradigmskiftet är det övergripande samlingsbegreppet för all Cfs’ verksamhet. Allt vårt tänkande och allt vårt arbete har som förutsättning att vi står mitt uppe i ett paradigmskifte.

Vår utgångspunkt är att perioden 1990 – 2020 är en oerhört omvälvande period med snabba djupgående förändringar. Nya livsförutsättningar bryter in oväntat och ändrar förutsättningarna för tänkande och värderingar på i stort sett på alla livets områden. Ekonomiskt, kunskapsmässigt, tekniskt, i fråga om elektronik, kommunikationer, livsstil osv har de tekniska fram-stegen snabbt skapat nya förutsättningar för livet i vardagen, påverkat vår livsstil och vår syn på de stora livsfrågorna. En ny epok i människans historia har inletts med digitaliseringen.

Berlinmurens fall 1990 inleder denna nya tid. Krig fördes inte längre med militära medel. Ekonomin blev ett viktigt medel i kampen mellan de politiska systemen och spelar allt större roll som visar sig i ekonomibilagor i pressen m m. Minusräntan är ett fenomen vi tidigare inte trodde existerade. På det politiska planet har den allmänna värnplikten upphört och globaliseringen har tvingat fram nya relationer mellan kyrkan och staten inte bara i Sverige.

Den politiska situationen har ändrats genom högerextremismens styrketillväxt, i Sverige synligast manifesterad i SD:s utveckling till det tredje största partiet i svensk politik men också i framväxten av välorganiserade små våldsbenägna grupperingar, flyktingströmmarna från Orienten har blivit till en folkvandring av apokalyptiska dimensioner. Politisk och religiös extremism utmanar freden. Militärt är vi med invasionen av Krim och östra Ukraina och en nygammal ryskmilitär aggression i Östersjöområdet tillbaka i att leva med ett politiskt hot från Ryssland. Den politiska terrorn har slagit oförklarligt och skoningslöst, bl a i USA och Paris samt IS vandalisering av kulturarvet i Syrien och Irak som exempel. Medicinskt har en ökad resistens mot antibiotika och nya myggburna infektionssjukdomar ändrat livsförutsättningarna och förändrat våra sinnen. Bokstavssjukdomar har ökat dramatiskt sedan 1990.


Det finns en religiös dimenson i de flesta av människans livsfrågor. Paradigmskiftet visar sig i en tros- och värderingsförskjutning i den religiösa livstolkningen. Enligt Cfs’ enkätundersökningar. trodde 2001 82 % av de unga på ett liv efter döden medan motsvarande siffra var 50 % bland dem 65 +. Djur ansågs av ungefär hälften av respondenterna ha samma värde som människor (40 %). 51 % av alla 25 – 40 – åringar kunde tänka sig att återinföra dödsstraffet.

En majoritet av respondenterna delar inte kyrkans traditionella syn på frälsningen. Den traditionella kyrkliga synen innebär att människan friköps från sin syndaskuld i en himmelsk rättegång, där Kristus med sitt liv i en s k forensisk rättegång betalar vår syndaskuld, eftersom vi är så syndiga att vi inte kan sona oss själva.

Denna syn präglar syndabekännelser, trosbekännelser och psalmer så till den grad att många tror att detta är den enda rätta kristendomstolkningen. Den gav till resultat en dyster människosyn med skuldtyngda människor darrande av fruktan för den stränge Gudens straff och en religion med fruktan och inte frigörelse till glädje som bärande element.

De människor som idag skyr ordet Gud förbinder Gud med fruktan och straff. De utgör nästan hälften av de aktivt troende men de deltar nästan aldrig i kyrkans gudstjänstliv. Man söker sig till musik- och bönegudstjänster utan en formell agenda. Konceptet synd-nåd-försoning i himlen-frälsning känns främmande. I folket i Sverige finns alltså en stark ström av andlighet som inte sätter avtryck i gudstjänststatistiken.

Debatten om reinkarnationen efter julen 2015 i Svenska kyrkan har visat på en längtan hos många efter ett paradigmskifte till ett liv med Gud i glädje och tro.

Öppenheten växer idag för att frälsning är en subjektiv upplevelse och liktydig med ett inre lugn och harmoni (80 %). Naturen är den stora helgedomen. Harmoni får man huvudsakligen genom musik (88 %), familjen (32 %), promenader (29 %), naturen (28 %), vännerna (28 %) och att gå i kyrkan (26 %).

På den judiska, kristna och muslimska statsreligionens tid togs religionen i statens tjänst och politiserades. Religionerna blev en statsfunktion. Rätt lära blev därför med början i Konstantin den stores romarrike ett politiskt sammanhållande statsintresse. Omsorgen om rätt lära betonades på det andligas bekostnad av staten.

I globalismens kölvatten har i de flesta stater begreppet nationalreligion nu blivit övergivet. Statslivet baseras på en mångkulturell och mångreligiös samhällskultur. En konsekvens av detta är att religionernas ursprungliga roll av att vara manifestationer av den andliga världen åter lyfts fram.

Kyrkan utmanas att tona ner sin politiska statskyrkoroll och att utveckla sina andliga resurser mer än tidigare. Förväntningarna på att kyrkan betonar sin andliga uppgift är otåligare hos folket än hos de ansvariga i kyrkan, där man fortfarande gärna lyfter fram den politiska uppgiften. För de andligt och religiöst intresserade aktualiseras behovet av att föra en dialog mellan religionerna om deras tolkning av den andliga verkligheten.

Vi vill…

      • initiera ett fördjupat studium om paradigmskiftet och dess konsekvenser på li-vets alla områden, men i första hand för             tro och värderingar

      • i vår samtidsanalys samtala om Gud och den andliga dimensionen i ett övergri-pande kulturellt, politiskt och socialt                 perspektiv

      • organisera ett forskningsprojekt om lustens och glädjens Gudsgemenskap i stäl-let för fruktans och skrämselns                         Gudsrelation

      • kartlägga skillnaden mellan folkets tro och kyrkoläran och ställa frågan om var gränsen går för att folkets tro kan                   rymmas inom kyrkolivet.

      • Positivt bejaka det ökande vetandet inom olika discipliner, t ex astronomi, medi-cin och psykologi


Exempel på arbetsuppgifter.
Undersökningar som bestyrker ett paradigmskifte på livets olika områden
Förverkliga Cfs’ gamla intention att ta tempen på livsåskådningen
Dokumentera två religioner inom kyrkan: rädslans religion och kärlekens religion.
Trons drivkraft – fruktan för straff eller längtan efter lust?
Frälsning – himmelsk rättegång eller själslig harmoni?
Evangelisation eller respektfullt samtal?


Länkar

Nedan följer ett antal länkar inom kategorin Paradigmskiftet. Klicka på en länk så tar den dig till en nedladdningsbar fil.

Paradigmskiftet 2017-10-30 (Word-dokument)

Paradigmskiftet 2017-09-20 (Word-dokument)