Våra projekt

Det sjätte sinnet

Det finns en skepsis både i det kulturella och det kyrkliga etablissemanget för företeelser som man kan beteckna som new age. Ordet har blivit belastat och är svårt att använda utan att lyssnaren oreflekterat låser sig i en positiv eller, vanligare, i en negativ attityd. Vi vill därför föra in begreppet alternativ andlighet som ersättning för begreppet new age. Begreppet kan medföra ett mer avspänt lyssnande. Nackdelen är att det många betecknar som en normal andlighet marginaliseras under benämningen alternativ. De som tänker så talar hellre om genuin andlighet. Det sjätte sinnet är en mer neutral beteckning som täcker ett lika brett fält som alternativ andlighet. På så vis tillkom namnet på detta projekt.

Projektet handlar alltså i vid mening om det irrationella, det hinsides, det esoteriska. Om tro men inte bara om tro utan också om trons livsyttringar. Några fakta: i Cfs’ undersökning 2001 om Tro och värderingar visade det sig att 65 % av respondenterna (15 % av ateisterna) tror eller tror kanske på en Gud, 67 % (30 % av ateisterna) tror eller tror kanske på Jesus, de äldre tror mer på de teologiska utsagorna än de yngre och att yngre tror mer på de andliga upplevelserna. 77 % av de yngsta tror eller tror kanske på ett liv efter döden mot 50 % av de äldsta (ateisterna 38 %), 59 % av de yngsta tror eller tror kanske på reinkarnation mot 38 % av de äldsta (40 % av ateisterna), 72 % tror på en odödlig själ bland de yngsta, 57 % bland de äldsta, 39 % bland ateisterna.

I Andens värld är linjerna alltså inte snörräta och skiljande. Bland dem som kallar sig ateister tror 15 % på Gud, 30 % på Jesus, 48 % på ett liv efter döden och 39 % på en återfödelse (reinkarnation). Mer än varannan ateist och 4 av 5 alternativt troende tror eller tror kanske på ett öde.

I undersökningen 2009 med namnet Tro och andlighet sade sig drygt 34 % av folket tro på vetenskapen i stället för Gud, i Stockholm 42 %. I undersökningen Skuld och skam 2008 sade sig 82 % av respondenterna tro att tillvaron rymmer mer än vetenskapen kan förklara. Relationen till vetenskapen är alltså inte entydig, förmodligen styrs den av de frågor som är aktuella för dagen samt en önskan att vara politiskt korrekt.

Linjerna korsar varandra på ett märkligt sätt. 2009 sade sig 52 % av de troende och 24 % av dem som betecknade sig som icke-troende tro på övernaturliga händelser. 29 % av de troende och 13 % av de icke-troende trodde på möjligheten att få kontakt med avlidna personer. 17 % hade erfarenhet av vägledning från den andliga världen, 7 % vardera hade erfarenhet av telepatiska förnimmelser, intuitiva upplevelser och varsel, 5 % hade personlig erfarenhet av kontakt med avlidna.

Den stora skiljelinjen går mellan dem som är öppna för en andlig dimension i tillvaron och de rationalistiskt vetenskapstroende. Vetenskapstron står naturligtvis i och för sig inte i motsättning till religionen, men till gruppen vetenskapstroende har vi fört dem som har en nästan fundamentalistisk religiös inställning till vetenskapen.

Vi vill …

      • ställa frågan om det finns andra vägar till en förståelse av tillvaron än den tradit-ionellt vetenskapliga och vari dessa               vägar i så fall består och hur de utövas.

      • ta de alternativt/genuint andligas tro och längtan efter tro på allvar, att notera deras andliga erfarenheter och                           upplevelser och att studera formerna för den in-tuitiva upplevelsen av det hinsides, det esoteriska.


Exempel på arbetsuppgifter
Vad menas med andlighet? Vad är en alternativ andlighet i relation till en genuin andlighet?
Kunskap om och respekt för olika typer av andlig erfarenhet, t ex esoteriska och paranormala upplevelser
Gudsbilden
Intuitionen. Det sjätte sinnet.
Bibeln, kyrkoläran och människors erfarenheter