Aktuellt

I GRÄNSLANDET HÖSTEN 2018

Vår underbara själ

Under våren 2018 talade vi om vår underbara värld. Nu vänder vi blickarna mot vår underbara själ. Vi vet att vi kan träna kroppen. Promenader helst varje dag. Friskis och svettis. Kan vi också träna vår själ och på så vis öka vårt välbefinnande?

Kan du och vill du bli stark i din framtoning eller vill du hålla en låg profil? Har du dåligt självförtroende eler tror du övermodigt att du klarar allt? Eller har du andra ideal för din själ? Vill du utveckla din förmåga att bryta dränerande tankar mot kraftgivande? En lugn och fokuserad tanke växer ur ett lugnt och balanserat sinne.

Vi människor är olika. Vi har helping personalities, teaching personalities, psykopater, folk som sover gott om natten och folk som inte sover gott. Ungefär 20 % av dem vi möter är högkänsliga och lika många är fler är kanske okänsliga.

Många har upplevt aggressionerna i vår tid. En del blir vilddjur när de sätter sig bakom ratten. Den vanliga mjukheten är som bortblåst. Folk skapar sina egna lagar i rondeller. Det blir fart på signalhornen hos de irriterade. Vi misstror myndigheter. Ibland med viss rätt. Myndighetsföreträdare kan frestas att betrakta sig som herrar över allmänheten och inte som tjänare. De låter sig styras av sin egen institutions regler. Det är vanligt att anhöriga har dåligt samvete när en anförvant är anförtrodd sjuk- eller åldringsvården. De anhörigas känsla av misslyckande med att inte orka vårda en anförvant och deras tillkortakommande eller känsla av maktlöshet kan ta sig uttryck i aggressioner mot vårdpersonalen. När någon dör är det inte ovanligt att arvingarna blir fiender för livet efter bråk om en tavla eller ett smycke.

Av alla dessa människovarianter skall vi skapa ett samhälle och ha det gott tillsammans. Går det? Vi kan i alla fall försäka. Då måste vi börja med oss själva. Att se på människorna runt omkring oss och på oss själva med tillit och värme. För du vill ju inte vara en gnällspik eller en dysterkvist utan en livsnjutare. Du mår själv inte bra och andra undviker dig.

Mycket av det vi informerar oss om i gränslandet är en del av en livsvisdom vid sidan om kyrkliga bekännelseskrifter, skolmedicin och beprövad vetenskap, men den kultur vi informerar oss om lever trots det, och de som tillgodogjort sig den är övertygade om att den tillför dem värdefull kunskap. Höstens serie rör sig medvetet i denna sektor. Den finns och den lever mitt ibland oss.

Välkommen hösten 2018 till Torkel Knutssonsgatan 39, Sensus lokaler, T-bana till Mariatorget och uppgång mot Torkel Knutssonsgatan, ta vänster vid T-banans utgång, gå 100 m, över en gatukorsning, förbi ett hus till en järngrind in i en trädgård, ta den vindlande gången ca 25 m till Sensus' dörr.

Höstens tema är alltså Vår underbara själ och vi samlas en måndag/månad kl 18 - ca 19.30 som vanligt. Sensus bjuder på kaffe/te/kakor/frukt. Kom i tid så ni hinner mumsa.

Bengt Wadensjö                                                                           Ingrid Burström
bengt.wadensjo@telia.com                                                         ingrid.burstrom@sensus.se

10 september
Ihrén Abrahamsson
Din gömda kraft.

Ihrén Abrahamsson har en mångsidig bakgrund som möbelsnickare, yogalärare, fängelsevakt m m med ett starkt psykologiskt intresse och har specialiserat sig på högkänslighet (HSP). Ca 20 % av oss är känsligare än majoriteten. Var femte person i kassakön på Maxi eller i T-banespärren är alltså högkänslig. Detta har under vintern 2018 uppmärksammats i SvD och AB (norska prinsessan Märtha Louise). Det kan vara både en tillgång och en belastning.

Den högkänslige har förmågan att fånga upp känslor och energier i sin omgivning . Den som saknar denna känslighet kan lätt förfalla till beskyllningar om flum, eftersom vi har en tendens att låta majoriteten vara normativ.

Begreppet HSP, High Sense Personality, har myntats av den amerikanska psykologen Elaine Aron. I Sverige använder vi av tradition det sjätte sinnet som benämning på denna förmåga. Den är inte alltid positiv. Det finns faktiskt en ångestförening.

Att fånga upp känslor och energier leder tankarna till intuition, telepati, förmågan att se auror, att ha kontakt med avlidna och andra esoteriska fenomen. Vissa människor har en större känslighet för sådant än andra. Att någon saknar den behöver inte betyda att den inte finns. Sång finns fast vissa inte har sångröst. Att de som saknar denna förmåga kallar den flum beror på att bygger sin världsbild på sin egen begränsade erfarenhet.

Frågan för den överkänslige är om man kan du bli vän med denna förmåga, använda sig av den och utveckla den - eller försöka befria dig från den. Ihrén Abrahamsson har skrivit böcker i ämnet och hjälper oss dels att förstå tecknen på att vi är överkänsliga, dels hur vi kan använda oss av överkänsligheten som en dold resurs.

8 oktober
Wilhelm Axling
Från Fiskarnas till Vattumannens tidsålder.

Wilhelm Axling är astrolog sedan många år. Med honom vill vi fokusera på förutsättningarna för själslivets utveckling i samspel med livserfarenheterna. Den gamle lundabiskopen Aners Nyberg brukade säga att om man skall förstå en tid måste man sätta sig in i vad som var den tidens självklara värderingar och tänkande.

Grundvalen för det allmänna sättet att tänka och de övergripande samhällsidealen förändras från tid till annan . Vad det beror på är gåtfullt. Tyskarna talar om Zeitgeist, tidsanda. Jag kan ibland få känslan av att jorden är en organism som lever och utvecklas och ständigt skapar nya förutsättningar.

Så har det nog alltid varit. Astrologin försöker förstå detta genom att se utvecklingen i samspel med stjärntecknen. Det är en gammal företeelse. Abraham stod i öknen och såg upp mot stjärnorna och vise män kom från Österns länder för att bringa den nyfödde judakungen sin hyllning.

En på astrologi grundad världsbild utgår bl a från att med ungefär 2.100 års intervall växlar den stjärnbild där vårdagsjämningen inträffar. Från ungefär Jesu tid till idag har vårdagjämningen inträffat i Fiskarnas tecken. Vi är på väg in i Vattumannens tecken. I astrologins värld står Fiskarnas tid för imperiebyggande, våld och makt, Vattumannens för andlighet, globalism, omtanke, kärlek och empati.

Vi i Gränslandet ställer frågan om man verkligen kan tala om en förändring av de grundläggande värderingarna idag och om den förändringen i så fall kan hänga samman med stjärntecknen. Det låter fantastiskt att det skulle finnas ett samband mellan stjärnkonstellationerna och mitt liv, men denna tro finns. Och då vill vi lägga upp den på bordet för granskning i Gränslandet.

19 november
Stefan Hedman
När ilskan tar över och styr ditt beteende

Alla har vi erfarenhet av att ilskan och aggressionerna tycks växa i samhället. Vi blir vilddjur när vi sätter oss bakom ratten, vi bråkar med grannarna om skuggande träd eller störande musik och med släktingarna om arvet. Vi misstror myndigheter. Vi blir arga när vi tror att vår anförvant inte får den bästa vården och låter ilskan gå ut över vårdpersonaleni stället för att riktas mot dem som skapat den situation där vårdpersonalen arbetar.

Det är inte bara andra som blir arga utan också vi själva. Det är inte fel att bli arg men det kan bli fel reaktioner och man kan bli hämningslöst arg. Stefan Hedman i Gävle utbildades en gång till civilekonom men driver sedan 15 år något som han kanske är ensam om i landet, en ilskakut. Han är också healer och botar onda ryggar.

Har du funderat över varför vi blir arga? Kan man tala om en folksjukdom? Kan man tillfriskna från den? Stefan Hedmans motto är ”Lägg problemtiden bakom dig och låt framtiden bli den du önskar.”

Stefan Hedman vill hjälpa oss att få kontakt med vårt känsloliv och utveckla det till harmoni.

3 december
Birgitta Tryberg
Att utvecklas i livsnjutning

Mikael Säflund lärde oss i januari 2018 att vår övertygelse skapar våra liv. Var och en skapar sin verklighet genom sin personliga läggning. Våra liv präglas av vår övertygelse, vår grundsyn och våra värderingar. Nu får vi en praktisk tillämpning på temat genom Birgitta Tryberg som skall tala om livsnjutning.

Skall vi må bra gäller det att se det positiva, att se livet som ett äventyr, att ta vara på det livsbejakande. Kyrkofadern Augustinus tackade Gud för alla besvärliga människor, för de gav honom övning i att älska människorna mer. Han kunde förvandla irritationerna till livsnjutning.

Birgitta Tryberg är sjukgymnasten som blev fängslad av att utveckla inte bara de kroppsliga musklerna utan också det inre livet. Hon har utbildat sig i kinesisk medicin, studerat taoism och numerologi och håller på med att läsa in en teol kand på Ersta-Sköndals högskola. Hon har även fördjupat sig i den nya kompetensen höjd medvetenhet, kvantfysiken i vardagen, attraktionslagen och mystiken samt frågan om vi upplever ett paradigmskifte just nu och hur det yttrar sig.

Hon har skrivit tre böcker om Feng shui och välbefinnande. Genom Feng shui-utbildningen har hon fått ökad kunskap om hur vårt sinne påverkas av färg och form och hur vi med den kunskapen kan göra om våra hem och på så sätt utveckla våra liv.

Björnstjerne Björnson gav ord åt den nordiska melankolin ungefär med orden: du skall få lika många dagar av sorg som du haft dagar av glädje. Vi har väl alla erfarit att vi har människotyper bland oss som vi kan kalla gnällspikar och olyckskorpar men också livsnjutare. Samt en massa andra typer. Vilken typ är du? Upplevs du som en positiv person som trivs med livet och ser det ljusa i tillvaron?

Birgitta Tryberg kan visa dig vägen till en glad jul och fräscha nyårslöften.



KROPPENS DÖD - SLUTET ELLER BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT?

Seminarium 2018 11 14

Någon sade nyligen att vi i vårt teknifierade samhälle övermodigt tror att vi klarar av alla problem med ett undantag, ett enda: döden. Och det skapar ångest. Men också nyfikenhet och intresse.

Frågorna kring livet och döden är många. En är frågan om hur hög ålder människan har potential att få. Nyligen kunde vi läsa att hälften av dem som föds idag kommer att uppleva sin 100-årsdag.

En ny syn på döden håller på att bryta fram. Döden upplevs inte som lika sorglig som förr, inte lika tårfylld, inte lika tung. Vid begravningen skall det vara ljusa psalmer, ljus musik, ljusa kläder, ljust griftetal, foto på den avlidne, teckningar och gossedjur från barnbarnen på kistan. Ofta sker begravningen i kretsen av de närmaste och meddelas efteråt. Döden har privatiserats.

Utvecklingen av synen på döden har gått gradvis under en längre tid. Nu är morfar i Narnia sade två tio-åringar till varandra vid en samling efter en begravning för tjugofem år sedan och såg glada ut. Många tror som de, att när någon dör läggs kroppen i jorden men anden eller själen går till Gud. Vi får då leva livet i vårt verkliga hem. Det finns också de som menar att när kroppen dör är allt slut. För en del är döden därför detsamma som att gå bort, för andra är det synonymt med att gå hem.

I en undersökning vi gjorde för ett tiotal år sedan uppgav drygt 80 % att de trodde på ett liv efter detta. Ungefär 20 – 35 % uppger i fyra av våra olika underökningar att de inte bara tror på ett liv efter döden utan också på ett liv före födelsen, en reinkarnation. Bland ungdomarna har ungefär 65 % den tron.

Vi har inte undersökt hur man tror att återfödelsen går till och om den gäller alla eller endast vissa, om man som i den österländska traditionen tror på reinkarnationen som ett straff eller som i den västerländska traditionen som en del av vetekornets kretslopp. Det enda vi med säkerhet kan säga om reinkarnationstron är att den idag omfattas av ungefär en tredjedel av folket, två tredjedelar av ungdomarna. Om den är en del av tillvaron visar sig först efter den jordiska döden.

Paulus skrev som bekant att vi i det här livet ser det gudomliga på ett dunkelt sätt såsom i en spegel. Om tillvaron efter den jordiska kroppens död inte är en spegelbild av det jordiska livet blir konsekvensen att Gud är något helt annorlunda, och detta annorlunda har vi svårt att föreställa oss. Hur man ser på Gud, vad och vem Gud är, och på formerna för livet efter detta, blir därför avgörande.

Jesus beskrev detta annorlunda med orden att Gud är ande och att de som tillber Gud måste tillbe i ande och sanning (Johannes evangelium 4:24). Många delar denna uppfattning och ser inte Gud som en person utan som synonymt med universum eller ett nollpunktsfält, ett svallande hav av nåd, frid och kärlek, där vi alla är delar av helheten. När en droppe avskiljs och förenas med en del av materien uppstår en kropp som lever, åldras och dör. Anden går tillbaka till nådens hav. Dunkla minnen av tidigare platser eller människor behöver därför inte tyda på att det finns en reinkarnation. Droppen kan ha del i universums samlade kunskap.

Frågorna kring liv och död är många och väsentliga för vår existentiella orientering. Därför inbjuder vi till en seminariedag om döden.
Ingen av oss vet av erfarenhet, men frågan angår oss alla.

Välkomna till ett seminarium på Sickla industriväg 3 i Sickla (Gamla Atlas Copco-byggnaden) den 14 nov 2018 kl. 10 – 16.30

Anmälan sker genom mejl till bengt.wadensjo@telia.com samt inbetalning av avgift:

1 500 kr (inkl. moms)

700 kr pensionär (inkl. moms)

Betalas till Centrum för Samtidsanalys konto: clearing 6165, konto 507 223 071 Samtidsanalys. Glöm inte att uppge namn och e-postadress. OBS! Vid ändring av lokal på grund av stort intresse meddelas detta i god tid per mejl till anmälda.

Lunch intar var och en privat på en av de många restaurangerna i Sickla. Förfriskningar mm. ingår.

För Centrum för Samtidsanalys
och i samarbete med Sensus och Addera Kompetens

Bengt Wadensjö                                                                           Ingrid Burström
bengt.wadensjo@telia.com                                                         ingrid.burstrom@sensus.se

Kroppens död - slutet eller början på något nytt?

10.00   Bengt Wadensjö
      Välkommen. Är människan Guds avbild – eller har det blivit tvärtom?

10.20   Mikael Säflund
      Kvantfysiska aspekter på det jordiska livet och den jordiska döden.

11.20   Torbjörn Tännsjö
      Filosofisk tröst. Är den individuella döden dålig för oss?
      Etiska frågor kring transplantation av organ från avlidna personer, rätten att ta sitt eget liv och eutanasi.

12.20   Lunch

13.10   Göran Grip
      Hur gammal kan en människa bli i fysisk gestalt? Bevisar NDU-upplevelser något?
      Vart kommer jag när kroppen dör? Är allt slut eller finns det ett liv som väntar?
      Har jag levt tidigare liv? Hur kan tron på en återfödelse förklaras?

14.10   Carina Hultqvist
      Västerländsk och österländsk reinkarnationstro.
      Modern kosmologi. Synen på ett liv före detta hos Platon och Jesus.

14.40   Bensträckare. Förfriskningar.

15.00   Ammis Reiman
      Vart kommer jag när jag dör den fysiska döden?
      Hur kan vi finna tröst sedan nära och kära lämnat det fysiska livet?

15.30   Mats Johansson Flygg
      Djurens del i frälsningen.
      Nya seder i begravningsgudstjänsten.
      Begravningsplatserna som förgårdar till evigheten.

16.00   Bengt Wadensjö
      Samtal och summering av dagen.

16.30   Avlsutning.